Fick syn på en ladusvala idag. Eller om det var en ko på isen.
Bearnaisesåsen skar sig. Redan innan jag börjat laga den.
Ett telefonsamtal till mor. Lät som det var försäkringskassan.
Blev inlåst på en camping. Faktiskt, det är sant.
Men jag hann hem innan jag somnade. Låtsades som ingenting.
Min bror ringde också. Han hade ringt fel, för jag har ingen bror.
Ring rätt nästa gång, kära bror.
Sen så. Jo, jag cyklade hem via Skatås för att se hur stigarna såg ut. En hel del is än. Slirade betänkligt. Nishiki Team 2010 kändes ändå mycket mycket bra, stort drivmoment kontra pedalkraft, men väger den inte lite väl mycket? Jag tror den blir bra. Ska bara tona lårmusklerna.
En kopp dagens rost på da Matteo, sen ett försök att suga den sista musten ur benen längs Örgrytes kantstenar. Jag har mer att ge. Visserligen stum, men lovande.
08.54 ljuder hornet i Lerum imorgon. Det kommer att gå en flicka i Aspelunden, men jag har inget gulnat fotografi. Ska bara göra klart att rälsen ligger där dom gjorde.
Lustigt hur denna världen breder ut sig och samtidigt gör sig mindre.
2011-03-06
Give peace a chance
Etiketter:
bror,
da Matteo,
försäkringskassan,
Lerum,
lårmuskler,
Nishiki Team,
Skatås
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar