Quikstep

Ett av mina starkaste barndomsminnen är första dagen efter vintern när man inte behövde ha snowjogsen på fötterna längre utan fick lov att ha "vårskorna". Seglarskor brukade det vara för min del i 10-12-årsåldern.

Jag kommer ihåg med vilken lätthet och svävande känsla jag elegant sprang ner för stentrapporna på Drottninggatan 45 A, det kändes som att fötterna blivit ett par hundra gram lättare. Och sen upp till Pilhagen, där man åter kände lukten av kattbajs i sandlådan, och vidare ut på stadens trottoarer där gruset som ännu inte blivit bortsopat kändes tydligt genom dom tunna vårsulorna.

I fredags försökte jag frammana samma känsla och ratade tunga jobbarkängorna till förmån för lågskor. Problemet är ju att som vuxen så kan man välja precis vilka skor man själv vill ha när det är snorkallt och snödrivor ute. Ofta blir det sneakers året runt, och därmed blev den euforiska vårskokänslan bara delvis uppfylld. Fasen också. Det lutar åt att det inte blir någon vår i år.